En biogasanläggning för omhändertagande av bioavfall på Åland har utretts i flera omgångar under de senaste 20 åren men frågan aktualiserades på riktigt av Katrin Sjögrens (Lib) regering 2018. Efter en utredning av förutsättningarna för en biogasanläggning på Åland påtog sig landskapsregeringen då rollen som pådrivare av byggandet av en biogasanläggning, närmast via ett investeringsstöd som lyftes in i en tilläggsbudget under 2019.
Två verksamheter visade därefter intresse för investeringsstödet som efter en urvalsprocess tilldelades Svinryggens deponi. På grund av besvär var det emellertid inte förrän i våras som stödbeslutet, efter att Högsta förvaltningsdomstolen avgjort frågan, vann laga kraft.
Sedan dess har man på Svinryggen börjat förbereda marken där anläggningen förhoppningsvis snart ska börja uppföras, och i slutet på augusti beviljade Jomala kommun bygglovet.
– Det måste förstås också vinna laga kraft och vi har också anhållit om ett utökat miljötillstånd. Vi hoppas kunna komma igång så fort som möjligt, säger Jesper Svanfelt.
En kretsloppsanläggning
I väntan på slutligt grönt ljus har man så här långt schaktat bort det översta jordlagret och byggt en vall runt den yta där anläggningen ska stå.
– Vi har börjat förbereda markytorna. Vallen är för att skydda för ljud och insyn men också för luftrening.
Ursprungligen var tanken att bygga en vanlig biogasanläggning. Alltså en anläggning som genom rötning bryter ner organiskt material till en gas som kan användas som till exempel fordonsgas. Men i väntan på att komma igång med projektet har idén utvecklats.
– Numera kallar vi det en kretsloppsanläggning.
I en vanlig biogasanläggning återstår nämligen en ibland problematisk rötrest efter rötningen. Svinryggens kretsloppsanläggning kommer istället att omvandla rötresten, tillsammans med flisat träavfall, till biokol. Det görs genom en så kallad pyrolys, vilket är en process där ett ämne i syrefri miljö upphettas till hög temperatur så att det sönderfaller utan förbränning.
Bättre produkt
Enligt Jesper Svanfelt leder biokolproduktionen till att koldioxidutsläpp till atmosfären minskas. Dessutom är biokol en bättre produkt. Det är mer miljövänligt, tar mindre plats och har fler användningsområden, vilket innebär att det är lättare att bli av med.
– Att vi går in för en kretsloppsanläggning stärker förutsättningarna för att den ska kunna bli självbärande.
I nuläget har man budgeterat 3,6 miljoner euro för anläggningen som blir en 2.250 kvadratmeter stor tälthall som alltså kommer sköta hela processen från bioavfall till biogas och biokol.
Enligt Jesper Svanfelt kommer anläggningen dessutom att bli självförsörjande på energi.
– Överskottsvärme från pyrolysen används exempelvis för torkning av rötresten. Vi har också en egen elproducerande enhet. Biogasen gör störst nytta som fordonsbränsle men finns inte tillräcklig efterfrågan kan vi gå in för en större andel elproduktion istället.
Vårsommaren 2022
Investeringsstödet uppgår till 20 procent av kostnaden. Förhoppningen är att investeringen ska vara intjänad inom tio år och samtidigt ska man successivt sänka sina mottagningsavgifter som en motprestation för investeringsstödet.
Tidsplanen just nu är att de första delarna av anläggningen ska vara redo att ta emot bioavfall under vårsommaren 2022.
– Det är den tidsplanen vi jobbar efter och vi vill förstås börja komma igång så snabbt som möjligt.
