Som Ålandstidningen kunde berätta i gårdagens tidning avslår Ålandsdelegationen (ÅD) landskapets ansökan om ett extra anslag på 45 miljoner euro för den del av kortrutten som utgörs av Gripö-bron, samt renoveringen av elva andra broar i landskapet. Dels anser ÅD att brorenoveringar inte omfattas av självstyrelselagens paragraf 48, dels anser man att frågan om anslag till Gripöbron är för tidigt väckt.
Hos LR var besvikelsen stor under torsdagen. 
– ÅD har sista ordet och fungerar som skiljemannaorgan, och vi måste anpassa oss efter deras beslut. Men med det sagt måste jag säga att jag är besviken, det är ett bakslag för oss ålänningar, säger lantrådet Katrin Sjögren.
Överens med regeringen
LR och regeringen i Helsingfors var överens om både belopp och att Åland skulle få det extra anslaget, det bekräftar såväl Katrin Sjögren som finansminister Mats Perämaa (Lib), och de menar att ÅD:s beslut mot den bakgrunden kan te sig märkligt.
– Det är inte någon överdrift, samtidigt som ÅD är ett fristående organ i självstyrelsesystemet. Men det är rätt och riktigt att vi var överens med den finländska regeringen, säger Katrin Sjögren.
– Svaret är ja, frågan har förankrats väldigt väl mellan tjänstemän och också på politisk nivå. Både finansministern och Ålandsministern har haft full kunskap om ärendet, och det är sannolikt det som gjorde att man tog in pengarna i den finanspolitiska planen, säger Mats Perämaa.
Blir det då inte märkligt att ÅD nekar anslaget?
– Det kan man tycka, och det tycker förstås jag. ÅD ska fatta beslut utifrån självstyrelselagen, men inget ministerium har sagt direkt nej och det finns i underlaget.  Förankringen var noggrann och det fanns en samsyn eller överenskommelse, kalla det vad du vill. Sedan har ÅD med de motiv som framgår av beslutet.
ÅD skriver i sitt beslut att brorenoveringarna borde rymmas i landskapets budget, och LR har själv talat om att landskapet har en stor investeringsskuld. Har man genom åren valt att inte utföra renoveringarna för att i stället kunna visa upp fina bokslut?
– Det finns ingen anledning att gråta över spilld mjölk, men med facit i hand borde man ha analyserat broarnas tillstånd och haft en investeringsplan. Det är sunt förnuft, och dessutom hållbart, att underhålla, säger Katrin Sjögren.
Projekten fortsätter
Landskapsregeringen diskuterade inte ÅD:s beslut formellt under gårdagen, men såväl brorenoveringsprogrammet som byggandet av Gripöbron ska fortsätta.
– Från infrastrukturavdelningens och min sida är inte det här något som påverkar själva kortruttsarbetet. Det här var en ren finansiell fråga som handlade om att stärka kassan. Vi fortsätter arbetet precis som förut, säger infrastrukturminister Mika Nordberg (MSÅ).
Behöver ni nu omprioritera investeringarna?
– Självklart handlar det om omprioriteringar, men vi måste ha vår infrastruktur i skick, och få dem omklassificerade att klara tunga fordon. Annars får vi ett sämre läge konkurrensmässigt, säger Katrin Sjögren.
Utan de 45 miljonerna, måste landskapet gå till banken för att finansiera Gripöbron?
– Situationen blir mer ansträngd, men jag har inget klart svar i dag. Det beror på hur likviditeten utvecklas och i vilken takt betalningarna strömmar in. Men vi kommer inte behöva låna under 2019, säger Mats Perämaa.
Kan söka på nytt
Ålandsdelegationen öppnar i sitt utlåtande för att landskapet kan lämna in en ny ansökan om extra anslag för kortrutten vid ett senare tillfälle. Men om så kommer göras är, enligt ministrarna, för tidigt att säga.
– Det har jag svårt att kommentera nu, säger Katrin Sjögren.
– Vi har inte suttit tillsammans för att analysera beslutet, men ÅD säger ju precis det. Så man kan inte utesluta att LR om bara några månader eller ett halvår skulle söka ett nytt extra anslag, säger Mats Perämaa.
Katrin Sjögren uttrycker på nytt sin besvikelse över ÅD:s beslut. 
– Det skulle ha varit fantastiskt att få anslaget efter som det är så mycket pengar. Landskapet har en budget på lite över 300 miljoner, då är 45 miljoner väldigt mycket pengar, säger lantrådet.

Jonas Bladh