Finland och Island vill att finska och isländska också ska upphöjas till officiella arbetsspråk i Nordiska rådet. I dag är det bara svenska, danska och norska som har den statusen.
Nordiska rådets presidium diskuterade i onsdags om detta förslag skulle läggas fram för slutgiltigt beslut av session, som fungerar som Nordiska rådets riksdag. Mot förslaget ställdes det så kallade kompromissförslaget att inte upphöja  finska och isländska till officiella arbetsspråk, men istället genomföra reformer som går ut på:
• Att alla ska kunna lämna in medlemsförslag på sitt modersmål.
• Att alla ska kunna del av protokoll på sitt modersmål.
• Att det totala mängden handlingar ses över och komprimeras och att man då ser till att det översatta materialet får en rimligare andel i proportion till helheten.
• Att se till så att handlingarna och översättningarna skickas ut tidigare till ledamöterna inför mötena.
Utslagsrösten
Elva ledamöter deltog i presidiets möte. Omröstningen slutade 5-5. De finska och isländska ledamöterna röstade för sitt förslag och den övriga stödde kompromissen.
Ordförande Britt Lundberg avgjorde då genom att också hon rösta på kompromissförslaget.
– Som president är det min plikt att se till att de förslag som förs fram inför session har potential att få majoritet och antas. Det har inte det finska och isländska förslaget, säger hon när Ålandstidningen når henne på telefon under en mellanlandning på väg hem från Island.
När delegationerna tidigare under beredningen fick komma med utlåtanden om förslaget var det bara Island och Finland som sitt förslag, påpekar hon. Den sannolika utgången av omröstningen då var att det skulle röstas ner.
– Det finns egentligen inga tveksamheten om det. Vi har arbetat med den här frågan länge och grundligt.
”Räddat frågan”
Genom att presentera ett kompromissförslag har hon istället räddat och ökat de finska möjligheterna att få mer gehör för sina språkönskemål, menar Britt Lundberg.
– Om förslaget antagits av presidiet och lagts fram för sessionen hade det röstats ned och sedan varit borta.
Genom att rösta på kompromissen med åtgärderna såg hon till att sessionen får besluta om det. Dessutom kommer Finlands och Islands förslag med eftersom de som röstade för det reserverade sig.
– På det här viset får vi minst igenom att kompromissförslaget går vidare, säger hon.
Debatterar missförstånd
Det uppblossade debatten beror på missförstånd, menar Britt Lundberg.
– Folk har reagerat på uppgifter i media som inte stämmer. Det känns orättvist att få en massa kritisk för något som inte är korrekt, när jag i själva verket hjälpt frågan vidare.
Är du säker på förslaget inte hade kunnat få majoritet i sessionen?
– Hundra procent säker kan man förstås aldrig vara, men det är min övertygade bedömning.
Vad tycker du konkret i sakfrågan, bör finska få bli ett officiellt arbetsspråk?
– Det finns en känsla inom Nordiska rådet att språken ska vara skandinaviska som de flesta kan förstå.
– Vi har inte riktigt klart för oss vad det skulle betyda om finskan togs upp. Det skulle kunna öppna för att fler kräver tolkhjälp, för att exempelvis få hjälp att förstå danskan. Risken är, tror många som jag talat med, att det skulle sluta med att engelska blev det gemensamma språket.

Petter Lobråten