Systemet för fördelning av samfundsskatt mellan de åländska kommunerna har fått sig en översyn. En arbetsgrupp som tillsattes i maj 2019 av dåvarande finansminister Mats Perämaa fick i uppdrag att ta ett helhetsgrepp på fördelningssystemet med målet att avgöra om det uppfyller lagens målsättning. Den slutliga rapporten offentliggjordes i måndags.
Gruppen, med landskapets biträdande finanschef Runa Tufvesson som ordförande, kommer fram till att den modell som används som grund för fördelning är ”så rätt som möjligt”. Man ser dock brister i transparens och anser att det finns vissa potentiella källor till fel.
De uppgifter som används för att fördela samfundsskatten ska enligt lagen vara lättillgängliga, möjliga att fastställa inom rimlig tid, samt kontrollerbara. Både lättillgängligheten och kontrollerbarheten kan bli bättre, anser arbetsgruppen.
Man borde bland annat ge ”information om möjligheten att kontrollera ifall ett företags skatt tillfallit en annan kommun via öppna data på annan plats på Skatteförvaltningens hemsida” och noterar att Ålands kommunförbund saknar ”likvärdiga förutsättningar till att granska uppgifterna och till exempel förändringarna mellan åren” jämfört med sin motsvarighet i Finland.
Inte transparent
Utöver dessa brister finns det flera olika källor till fel som kan leda till att kommunerna inte får den andel av samfundsskatterna de borde ha rätt till. Detta gäller framför allt de fall där postnummer och postort inte överensstämmer med rätt kommun, vilket har lett till en felkodning av vilken kommun företaget befinner sig i.
Förra året fick Jomala kommun tillbaka 220.000 euro i samfundsskatt som Skatteförvaltningen felaktigt fördelat till Mariehamn baserat på företagens postadresser.
Det kan också uppstå fel genom att företagen gör missar i sin rapportering. Arbetsgruppen noterar att sådana fel troligen är ganska vanliga, men att det inte är möjligt för kommunerna att avgöra vilken felkällan är eftersom systemet inte är transparent.
Motstånd
Just bristen på transparens är Ålands kommunförbunds direktör Magnus Sandbergs främsta kritik mot dagens system. Han efterlyser möjligheten för kommunerna att se grunderna för fördelningen och följa med hur samfundsskatterna utvecklas.
– Det går att verifiera vissa saker, men det finns så många steg och så många instanser att det är lätt att man inte får insynen man borde ha, och då uppstår tvivel, säger han och jämför med förfarandet med inkomstskatt:
– För inkomstskatt är det väldigt lätt att få fram vad grunden för beskattningen är. För samfundsskatten kan man däremot inte få belägg för varför saker går på ett visst sätt. Det känns lite slumpmässigt. Kommunerna förtjänar mer insyn.
Han är inte säker på att den föreliggande rapporten löser det problemet.
– Gruppens uppdrag var väldigt försiktigt formulerat, och det tycks finnas ett visst motstånd mot att utreda fördelningsgrunderna. Om inte annat visar rapporten på komplexiteten i systemet och i viss mån bristen på transparens, men jag hade gärna sett att vi kommit längre.
Både Jomalas nyvalda kommundirektör Christian Dreyer och finansminister Torbjörn Eliasson är på semester och avhåller sig från att kommentera rapporten.

Henrik Herlin