I rapporten, som presenterades vid ett seminarium för en dryg vecka sedan, redogörs för studien som högskolepraktikanten Malin Klingberg gjorde i somras på uppdrag av Ålands ombudsmannamyndighet.Frågeställningen som man velat ha svar på är hur barn med en funktionsvariation eller funktionsnedsättning och deras vårdnadshavare upplever tillgängligheten och bemötandet på Åland.En av de vanligaste orsakerna till att man tar kontakt med Ålands diskrimineringsombudsman är upplevelser av diskriminering i samband men funktionsnedsättningar. Under förra året gällde mer än hälften av de frågeställningarna barn.Gott bemötandeEnligt rapporten upplevs bemötandet och tillgängligheten i den specialiserade utbildningen och fritidsverksamheten som god. För ordinarie verksamheter, som den kommunala grundskolan, upplevs bemötandet och tillgängligheten som sämre.Många av dem som upplevt brister är vårdnadshavare till barn med så kallade osynliga funktionsnedsättningar. För den gruppen barn kan det behövas ett mer utvecklat stödsystem, enligt Ålands ombudsmannamyndighet.Barnen som deltagit i studien har upplevt att bemötandet varit gott. Enligt vårdnadshavarna har bemötandet varit mestadels bra.Tillgängligheten upplever barnen som mestadels god, men det finns önskemål om mer anpassning i kommunala skolor. Vårdnadshavare upplever tillgängligheten som bristfällig. Det gäller främst inom de kommunala skolorna men även informationen är bristfällig, enligt vårdnadshavarna. Med ”tillgänglighet” avses hur en verksamhet eller ett samhälle verkar för personer med funktionsvariationer.Intervjuer och enkäterÅlands ombudsmannamyndighet hoppas att studien ska öka kunskaperna hos såväl åländska beslutsfattare och yrkesverksamma som hos allmänheten.I studien har det ingått en kvalitativ del, där tre barn och tre vårdnadshavare har intervjuats. Det har också funnits en kvantitativ del där tre barn och 41 vuxna svarat på en webbaserad enkät.Samtliga vårdnadshavare som deltagit är kvinnor.
Anna Jakobsson