I onsdags föreslog EU-kommissionen en europeisk klimatlag. Man vill att ett nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 ska bli ett rättsligt bindande mål. Både EU och medlemsländerna skulle enligt förslaget vara skyldiga att vidta de åtgärder som behövs för att nå målet.
I ett pressmeddelande från EU-kommissionen säger ordföranden Ursula von der Leyen att målet är att göra EU till den första klimatneutrala ”världsdelen” senast 2050.
Som ett delmål ska EU-kommissionen senast i juni 2021 föreslå ett nytt EU-mål för minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030.
– Jag tycker att det är väldigt bra att EU föreslår en sådan här lag. Det finns en stor symbolik i det och det visar att man tar klimatförändringarna på allvar, säger Alfons Röblom.
Borde gå fortare
Däremot tycker han inte att förslaget är tillräckligt stringent för att man ska nå målen i Parisavtalet.
– Jag hoppas att man kan förbättra den saken med tiden.
Alfons Röblom säger att forskare har fört fram att utsläppsminskningarna behöver vara mycket större än vad som föreslås.
– Det borde vara högre krav på minskade utsläpp och det borde gå fortare. Men det är viktigt att man tar det här steget. Att man kommer överens om det en viktig signal och ett stort steg.
Åländsk klimatlag
Att EU föreslår en klimatlag stärker landskapsregeringens strävan om att Åland ska anta en klimatlag, säger Alfons Röblom.
– Det ligger helt rätt i tiden. Vi har påbörjat det arbetet i landskapsregeringen. Det är väldigt tidigt i processen, men det finns med i regeringsprogrammet och vi ämnar förverkliga det.
Enligt Alfons Röblom vill landskapsregeringen uppnå hundra procent förnyelsebar energi på Åland och ta ett ansvar för den biologiska mångfalden.
– Allt hänger ihop i det stora pusslet. Vi gör allt vi kan för att ta vårt ansvar som självstyrt område och för att vara väl rustade för framtiden.
Anna Jakobsson
