Enligt den åländska plan- och bygglagen ska varje kommun ha en aktuell översikt av hur mark- och vattenområden får användas. I planen ingår även kommunens kustvatten.
Frågan som EU-parlamentariker Nils Torvalds (SFP/Renew) nu ställer till EU-kommissionen är om dessa översiktsplaner innebär att det åländska kustvattnet inte måste ingå i den havsplan som EU ålägger alla medlemsländer att upprätta.
Han frågar också om översiktsplanen i så fall måste uppfylla vissa kriterier för att de ska anses vara fullgoda alternativ till havsplanen.
Svaret kommer senast om sex veckor.
Viktig fråga
Från sin sommarstuga i Åbolands skärgård utvecklar Nils Torvalds resonemanget.
– Enligt åländsk lagstiftning är det kommunerna som ansvarar för planeringen. Utgående från det resonemanget ska det vara möjlig att havsplaneringen sker för öppet havsvatten, säger han och tillägger:
– Nu gäller det för myndigheterna att stå på sig och att klara av de juridiska förklaringarna till att översiktsplanerna inte innebär någon konflikt med havsplanen.
Den första remissrundan för en ny havsplan för Åland väckte debatt. Över 50 remisssvar kom in till och med den 31 mars, av vilka många kritiserade vad man ansåg vara ett urholkande av den privata äganderätten.
Var ställer du dig gällande avvägningen mellan privat ägande och övergripande EU-målsättningar om till exempel hållbar vattenanvändning?
– Det som kan kallas ”trygghet till ägande” är en oerhört viktig fråga. Om man börjar rucka på äganderätten på lösa grunder utan att riktigt bekymra sig om implikationerna är vi riktigt illa ute, säger han.
Nationell kompetens
Som jämförelse nämner han den finska skogen, som i stor utsträckning är privatägd, och det statliga ägande som finns är även det att likställa med privat ägande.
– Hos oss åtnjuter äganderätten grundlagsskydd, men i före detta socialistiska länder är äganderätt något oerhört oklart eftersom de inte har en sådan tradition. När de ser problem med illegal skogfällning och liknande vill de gärna att EU ska gå in och ta åt sig av den privata äganderätten. Här är vi fullständigt eniga med våra svenska kolleger att det inte får gå till så i civiliserade länder, säger Nils Torvalds.
Däremot anser han att EU har rätt att komma med förslag i frågor som går utanför den nationella kompetensen, något som är fallet gällande biodiversitet. Lokala särdrag måste dock respekteras.
Inte straffas
På samma sätt resonerar han gällande den nya livsmedelsstrategi som för tillfället går sina rundor i Bryssel. Bland förslagen finns en halvering av användningen av bekämpningsmedel och antibiotika, att en fjärdedel av all jordbruksmark ska upplåtas till ekologisk odling och att matavfallet ska halveras.
– Vi vidmakthåller att så kallade ”first movers” inte ska bli bestraffade och inte dras över samma kam som andra länder, säger han med hänvisning till Finlands och Sveriges låga användning av antibiotika.
– Om vi redan minskat på antibiotikaförbrukningen ska vi belönas för det. Det ska ge oss konkurrensfördelar.

Henrik Herlin