När ett barn eller en ungdom behöver bo på annan plats än i sitt föräldrahem kan man placera i familjehem eller på institution på Åland, Finland eller i Sverige.
Mariehamns barnskydd som handhar barnskyddet för Jomala och Lemlands del har i dagsläget 24 barn och ungdomar placerade på Åland, fem i Finland och tio i Sverige.
Institutionsplatserna är främst till för ungdomar. Barn bor i största mån i familjehem, men yngre barn kan vara på en institution i väntan på plats i familjehem.
Antalet boenden i Finland är begränsade, anledningen är framför allt språket. Boendet behöver vara svenskspråkigt, eller åtminstone tvåspråkigt i så hög grad att det alltid finns personal på plats som behärskar svenska till fullo. De flesta av dessa placeringsplatser finns i Österbotten. Men då det inte finns så många uppkommer annan problematik.
– Vi tänker att det inte alltid är så bra att ha flera ungdomar från Åland på samma plats. Det gör också att boenden i Finland begränsas. Dessutom är det stor efterfrågan på dem så, det är inte alltid säkert att det finns lediga platser då vi behöver en, säger Ulrika Holmlund, vikarierande ledande socialarbetare på barnskyddet i Mariehamn.
Frivillig placering
Just nu finns ingen enhet i Finland som kan garantera svenskspråkig vård med begränsad rörelsefrihet, så kallad särskild omsorg i barnskyddslagen. Och på grund av olika lagstiftning kan barnskyddet heller inte erbjuda sådan plats i Sverige.
Ska en ungdom placeras i Sverige måste placeringen ske på frivillig basis, som en placering som stödåtgärd inom öppenvården eller genom frivilligt omhändertagande. Det betyder att både ungdomen och föräldrarna måste gå med på placeringen. Ibland är barnskyddet tvungen att besluta om begränsningar gällande exempelvis rörelsefrihet, telefonanvändning, kontakter eller genomgång av försändelser till ungdomar. Beslut om en sådan begränsning kan inte göras då någon är placerad i Sverige.
– Det finns för- och nackdelar med en placering i Sverge. En fördel är att det avståndsmässigt ligger nära så både anhöriga och barnskyddets personal kan besöka stället.
I Sverige är också utbudet större i och med att alla är svenskspråkiga. Det finns hem för olika sorters problematik.
– På det sättet kan man mer inrikta behandlingen. Och det finns boenden för exempelvis bara flickor eller bara pojkar. I Finland är alla blandade på de svenskspråkiga institutionerna.
– Men det blir en nackdel om personen bestämmer sig för att avvika. Förfarandet med efterlysning och begäran om handräckning försvåras till viss del då ärendet går över landsgränser, säger Ulrika Holmlund.
För få familjehem
Barnskyddet skulle helst se att det fanns fler familjehem på Åland, då barnskyddet i första hand vill försöka placera både barn och ungdomar i ett familjehem.
– Kortare perioder kan barn vara på institution, det händer ibland. Men att kunna vara i en familj skulle vara det bästa.
Så en placering på ett HVB-hem är inte optimalt?
– Nej, men ibland är det nödvändigt om problematiken är sådan att den inte kan skötas i ett familjehem. Nackdelen med en placering utanför Åland är att kontakten till den egna familjen automatiskt blir begränsad i och med avståndet. Man ska om man är placerad kunna ha kontakt med sin familj om så önskas. Det kan man inte ha på bästa sätt om man är på annan ort. Ibland är det bra att komma bort, och kanske inte ha så regelbunden kontakt med familjen eller med kompisar. Men det är klart att för många är det jobbigt att inte kunna ha den där dagliga kontakten. Dessutom är det inte bara boendet som ändras vid en flytt, det är ju skola och allt annat. I många fall skulle det vara bra om barnet eller ungdomen kunde vara på Åland.
Problemet är att det inte finns tillräckligt med familjehem på Åland.
– De flesta av familjehemmen vill ha yngre barn, även om jag tror att många skulle klara av att även ta emot ungdomar, säger Ulrika Holmlund.
Barnskyddet använder sig av boenden som de själva har besökt, de kontrollerar referenser och de söker boenden via myndigheter i de olika länderna.
– Men oberoende av det så kan man hitta ett ställe där man tror att det ska bli bra, men där boendet inte har passat. Det har hänt.
Petra Dahlgren
petra.dahlgren@alandstidningen.ax
tel: 26 641
HVB-hem
Ett hem för vård eller boende, i dagligt tal HVB-hem, är ett slags institution i Sverige som på kommunens uppdrag inrättas för barn, ungdomar, vuxna eller barnfamiljer och som där bedriver behandling, omvårdnad, stöd eller fostran. HVB-hem kan exempelvis inrikta sig på missbruksproblematik eller rikta sig till ensamkommande barn.
Familjehem
Familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av myndighet tar emot barn för stadigvarande vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Det är således en modern term för vad som tidigare kallades fosterhem.
LVU
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, ofta förkortad LVU, reglerar tvångsomhändertagande av unga människor i Sverige under 18 år och i vissa fall av unga under 21. Grunderna för omhändertagande kan vara bristande hemförhållanden eller den unges egna vårdslösa beteende.
LVU-beslut tas av domstol.
Källa: Wikipedia
Petra Dahlgren
