Målet som avgjorts i Ålands tingsrätt gäller en händelse för drygt två år sedan. Enligt åklagaren tvingade en man en kvinna till samlag, på flera olika sätt, i hennes bostad. Tvånget bestod enligt åtalet bland annat av att mannen klädde av kvinnan mot hennes vilja, begränsade hennes rörlighet, tryckte hennes huvud mot sängen och tog ett hårt tag om hennes hår.
Åklagaren yrkade att mannen skulle straffas för våldtäkt, alternativt tvingande till sexuell handling och sexuellt antastande.
Mannen bestred åtalet i dess helhet. Enligt honom var det fråga om ett frivilligt samlag som skedde i samförstånd.
Mer trovärdig
Tingsrätten förkastar åtalet och skriver i domen att gärningar i sexualmål ofta är svåra att bevisa. I många fall grundar sig bevisningen på målsägandens egen berättelse. Men kravet för en fällande dom är lika högt som i andra brottmål. Det betyder att det ska vara ställt bortom rimligt tvivel att svaranden är skyldig till gärningen.
I det här fallet anser tingsrätten att kvinnans berättelse är mer trovärdig än mannens. Men när ord står mot ord räcker det inte med att målsäganden är mer trovärdig. Det behövs stödbevisning, till exempel läkarintyg, fotografier eller vittnesmål om vad som sagts efter händelsen.
Brist på bevis
Enligt tingsrätten är det svårt att utreda vad som egentligen hände i det här fallet. Det saknas en ”utförlig redogörelse” av kvinnan.
Tingsrätten skriver att man inte ifrågasätter att kvinnan upplevde att hon blev tvingad till samlag. Men det finns inte tillräcklig stödbevisning om att detta skedde med våld.
För att fällas för våldtäkt krävs både att svaranden tvingat målsäganden till samlag genom våld eller hot om våld och att svaranden hade uppsåt till en sådan gärning. Ingen av de sakerna har bevisats i det här målet, enligt tingsrätten.
Åtalet förkastas därför i brist på bevis.
