Under en 15-årsperiod har antalet elevassistenter i åländska grundskolor mer än tredubblats. Medan den 2005 fanns omkring 39 assistenter är antalet i dag 135 stycken.
Samtidigt har antalet klasslärare bara ökat en aning, från 121 till 135 stycken.
Antalet elever har under samma period ändrats mycket lite. 2020 fanns det tvärtom något färre elever i de åländska grundskolorna än för 15 år sedan.
Mathias Eriksson, skoldirektör i Södra Ålands högstadiedistrikt, säger att ökningen i antalet elevassistenter speglar ett ökande behov hos eleverna.
– Det finns många elever som har svårt att ta till sig undervisningen i grupp tillsammans med övriga elever i klassen. Det finns flera som har svårigheter med att överhuvudtaget finnas i en större grupp och koncentrera sig, säger han.
Utvecklingen är inte ny, men någon entydig förklaringsmodell finns inte.
– Det är ett samhällsfenomen som man märkt under lång tid, och man behöver se brett på det för att få fram en orsak och för att veta vad som ska göras på lång sikt.
Barnets bästa
Behovet av en ny elevassistent kan påtalas från olika håll. Det kan vara en lärare som märker att en elev inte hänger med i undervisningen, men det kan också komma som ett krav från föräldrarna att deras barn ska få sådan hjälp. Även läkare kan komma med dylika rekommendationer.
– Om det inte finns tecken på inlärningssvårigheter finns det ingen orsak att överföra eleven till en specialklass, och då försöker vi hitta lösningar för att denne ska kunna stanna i den vanliga undervisningen, säger Mathias Eriksson.
Han påpekar att den nya skollagen utgår från barnets bästa, och att skolan har i uppdrag att individualisera undervisningen på bästa möjliga sätt. Det kan innebära att anställa assistenter för elever med till exempel koncentrationssvårigheter, ADHD och olika autismspektrumtillstånd.
Lägre täthet
Den ekonomiska verkligheten kommer dock emot.
– Vi måste dra en gräns någonstans när det blir ekonomiskt ohållbart.
Kommer ökningen i antalet assistenter att fortsätta öka?
– Vi kommer inte att kunna öka i samma takt, det har vi inte råd med. Vi måste snarare fundera på hur vi kan minska antalet. Vi har till exempel infört studion i skolorna med pedagoger som kan ha flera elever med liknande problematik.
Hur följer man upp att anställandet av elevassistenter ger önskat resultat?
– Man kan se på tätheten i de olika stadierna. I lågstadiet har vi högre assistenttäthet, det kan vara 18 assistenter på 270 elever, medan vi i högstadiet har nio på 350 elever. När eleverna blir äldre klarar de sig ofta utan assistent. På det sättet ser vi en positiv effekt.
– En elevassistent ska egentligen jobba för att göra sig själv obehövlig och hjälpa eleven överkomma sina problem.

Henrik Herlin