De första av onsdagens 14 vittnesförhör – flertalet åberopade av ledande landskapsåklagare Henrik Lindeman och genomförda på videolänk från Ålands tingsrätt – hålls med två av kvinnans grannar i Godby. De är inte ögonvittnen till attacken den 3 augusti 2016, men berättar att de liksom vid andra tidigare tillfällen hörde bråk och kvinnans skrik den dagen.Kvinnans vän, som hon ringde minuter efter attacken, vittnar därefter om att han hittade henne svårt skadad, var osäker på om hon skulle överleva, och försökte förbinda hennes skador med badrumshanddukar. ”Det verkar inte alls gå bra för henne”, sade han i samtalet han ringde till alarmcentralen.Första polis att vittna i hovrätten är Eva Fellman, som åkte i den andra patrullen som nådde brottsplatsen.– Jag satte mig ned och pratade med parets son, som jag känner sedan tidigare. Han berättade för mig att hans pappa hade kommit dit med en kniv och skurit hans mamma.
Låg framstupa över ett dikePersonen som hittade knivmannen och parets två döttrar i Kastelholm vittnar därefter om att knivmannen låg framstupa, snett över ett dike, och inte svarade på tilltal.– Han låg på ett onaturligt sätt, med armbågarna uppe i luften. När jag ringde alarmcentralen förstod jag vem han var, men jag blev inte rädd. Han var så pass utslagen.Henrik Lindeman frågar vittnet vad flickorna berättade för henne.– De trodde att deras mamma var död, och var väldigt oroliga över vad som skulle hända med deras pappa. Den äldre flickan berättade att pappan hade packat ned en kniv i hennes ryggsäck, och i bilen på väg från Godby hade han sagt till dem att de skulle bo hos deras moster framöver.– När de frågade varför deras pappa körde så fort, hade han svarat att han var rädd för att hamna i fängelse. ”Vad har jag gjort?”, frågade mannen sig själv i bilen så att flickorna hörde.Nästa vittne, kvinnans svägerska, berättar om vad flickorna berättade för henne dagarna efter attacken.– De hjälpte mig med att skära grönsaker till middagen, och jag varnade dem för den vassa kniven. ”Ja, vi vill inte göra som pappa gjorde mot mamma”, sade den yngsta flickan.Samma flicka berättade senare att hon hade frågat sin pappa varför han packade ned en kniv i hennes ryggsäck.– Men hon fick inget svar på den frågan. Sedan såg hon pappan hugga mamman flera gånger vid dörren, säger kvinnans svägerska.
Ambulanspersonalen väntade på polisenTommy Thörnroos, tjänstgörande fältchef vid Ålands polismyndighet vid gärningstillfället och första polis på platsen, vittnar därefter per videolänk från Tammerfors.– Jag gav order att ambulanspersonalen skulle vänta utanför lägenheten tills vi hade säkrat den. De var redan framme och tog på sig skyddsväster när vi kom fram, och kunde kort därefter börja hjälpa den allvarligt skadade kvinnan.Kvinnan och hennes son hade kraft att berätta vem som hade utfört attacken.– Och vi påbörjade ett omfattande eftersök på alla möjliga och omöjliga adresser. Båthuset i Kastelholm var en tänkbar sådan, och en patrull var faktiskt på väg ut dit i samma stund som vi fick besked om att en privatperson hade påträffat den misstänkte.– När jag kom ut dit berättade flickorna att deras pappa hade varit arg på mamman och därför skadat henne.
”Mamma, jag vill inte dö”Dagens mest känslosamma förhör förrättas därefter med kvinnans mamma.– Min dotter ringde vid lunchtid. ”Jag är på väg att dö, men jag vill inte dö mamma”, sade hon.När hon kom fram till lägenheten i Godby stod offrets son – hennes barnbarn – utanför och skakade av rädsla.– ”Mamma är på väg att dö”, sade han. Sedan åkte vi alla till sjukhuset och såg min dotter, som var helt livlös. Och vi visste inte var flickorna var. Det var så fruktansvärt, säger kvinnans mamma.När hon väl fick träffa sina två andra barnbarn berättade en av dem att deras pappa hade hållit för deras mammas mun vid attacken, för att dämpa hennes skrik.– Och på en boll visade de mig sättet som han hade huggit henne på.
Såg blåtiror och pistolhotEn av kvinnans tidigare kollegor berättar därpå om de många hot som hon såg kvinnan motta från mannen.– Ganska ofta kom han ut till vår arbetsplats, och det blev alltid bråk. Med tiden började kvinnan berätta mer öppet för mig om misshandeln, och till slut fick jag hennes tillåtelse att fotografera några av hennes skador.– Såg du själv kvinnas skador? frågar kvinnans ombud Johanna Nyman.– Ja, flera gånger, bland annat efter att han hade tagit strypgrepp på henne och slagit henne i ansiktet så att hon var blå runt ögonen. När jag och kvinnan tog kontakt med Finströms kommun fick hon ganska snabbt en ny, egen bostad, men då blev mannens beteende ännu värre.En tidigare granne till det före detta paret berättar sedan att han en januarikväll såg mannen jaga kvinnan över vägen i kvarteret.– Han hade ena handen i fickan, och stannade ett par meter från mig. Jag har förstått att han hade pistolhotat kvinnan tidigare. Efter en stund sprang mannen till sin bil och körde iväg i hög fart.
Barnen berättade att föräldrarna skulle döKvinnans mammas make berättar om hur de återkommande hoten mot hans frus dotter påverkade familjen, särskilt om hur en märklig händelse våren 2016 lämnade honom djupt oroad.– Kvinnans yngsta dotter kom fram till mig och berättade att hon skulle bli mamma, och att hennes bror skulle bli pappa. När jag frågade vad hon menade, svarade hon att hennes föräldrar skulle dö.– Jag blev sittande som ett jag vet inte vad. Jag har svårt att tro att barnen själva har kommit på en sådan tanke. Det sannolika är att barnens pappa har berättat för dem att deras mamma ska dö.
”Kunde inte fås att se förnuftigt på saken”En ytterligare före detta granne till paret berättar att han fram till 2015 talade nästan dagligen med knivmannen.– Vi talade om allt möjligt, om våra liv generellt. Mannen hade problem med sitt förhållande och vid tiden under och efter separationen kände han sig maktlös och deprimerad.Johanna Nyman frågar vad grannen gav knivmannen för råd.– Jag försökte få honom att blicka framåt och att se förnuftigt på saken. Han nickande instämmande, men det var som att det inte sjönk in på djupet.I polisförhör hösten 2016 berättade grannen att knivmannen ”var fast i sin kultur och hade ett stort kontrollbehov av kvinnan”.– Du berättade att mannen upplevde att han hade ett ägarförhållande till kvinnan. Stämmer det? frågar Henrik Lindeman.– Ja, det var åt det hållet i alla fall, säger grannen som berättar att han talade med knivmannen senast en vecka före dådet.– Jag märkte inte att någonting skulle ha blivit värre då. Det var fint väder och han skulle åka med barnen och simma.
Blev irriterad kvällen före dådetStämningsmannen som kvällen före dådet delgav knivmannen att kvinnan och hennes vän ansökt om besöksförbud berättar däremot att mannen blev irriterad av beskedet.– Det var vid 18-tiden på kvällen den 2 augusti. Jag märkte att han blev lite irriterad. ”Jag känner inte ens den här personen”, sade han om kvinnans vän.Ännu en granne vittnar om att mannen inte var på bra humör på kvällen den 2 augusti 2016.– Han var lite mer uppspelt än vad han brukade vara, och pratade om sin ex-fru och någon stämningsansökan.
Dom inom en månadOnsdagen förhandlingar i hovrätten fortsätter därefter med parets sons inspelade berättelse, som omfattas av sekretess.Allt tyder på onsdagseftermiddagen på att rättegången i hovrätten avslutas under torsdagen. Före slutpläderingen ska rätten endast höra ett sista vittne: kirurgen Harri Hakovirta, som opererade kvinnan vid Åbo universitetscentralsjukhus på kvällen den 3 augusti 2016.Hovrätten väntas ge besked om när domen meddelas – sannolikt under den första halvan av mars – under torsdagseftermiddagen.

Robert Vickström