Beskedet till Carina Husell-Jakobsson är att hennes 83-åriga mor med alzheimerdiagnos knappast får någon vårdplats i Mariehamn i höst eller vinter.
– Kön är lång till vårdplatser för dem med demenssjukdom och behovet ökar hela tiden. 
Carina Husell-Jakobssons mor bor i egen lägenhet i Mariehamn. Hon får hemhjälp fem gånger om dagen och en gång på natten plus telefonpåringningar.
– Men det räcker inte. Det är jobbigt för henne att vara ensam, hon är orolig, rädd för mörkret och känner sig otrygg. Hon vill att jag ska vara där hela tiden.
Anhöriga slutkörda
Carina Husell-Jakobsson säger att bristen på vårdplatser gör att kraven på de anhöriga ökar.
– Många anhöriga mår dåligt och är slutkörda. Det är en enorm press på dem.
Enligt henne är behovet av fler vårdplatser akut. Personer med demenssjukdom har det svårare på vintern då dagarna blir kortare.
– Mörkret gör att tidsbegreppen försvinner och förvirringen ökar.
Hon är kritisk till politikernas åsikt att äldre ska bo hemma i allt högre utsträckning.
– Det beror väl på i vilket skick man är! Ingen trivs hemma om man är otrygg. 
Långa köer
Demensföreningens verksamhetsledare Cita Nylund håller med om att det behövs fler vårdplatser för personer med demenssjukdom.
– Det stämmer att köerna är långa. Fler anhöriga i Mariehamn har hört av sig till mig, säger hon.
Enligt henne är problemet ”jättestort”.
– Anhöriga begär hjälp först när behovet är verkligt stort. Men 90 procent av alla som får demens drabbas av otrygghet och ångest.
Växande behov
Enligt Stakes (Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården) uppgick antalet personer med minst medelsvår demens på Åland år 2010 till 556 personer. Av dessa beräknades 57 procent, 323 personer, vara i behov av dygnet runt-vård och -tillsyn.
År 2020 beräknas siffran stiga till 751 personer, av dem beräknas 428 vara i behov av dygnet runt-vård.
I dagsläget finns 63 platser anpassade för demensvård på Åland. Antalet äldreomsorgsplatser är totalt cirka 340, fördelade mellan institutioner och effektiverade serviceboenden.
– Vi skulle kunna fylla lika många platser till som det finns nu för personer med en demensdiagnos. Ett nytt boende med cirka 60 platser, uppdelat på små avdelningar, och som är helt och hållet anpassat för demensvård är på min julklappslista, säger Cita Nylund.
Oasen vill utöka
Katarina Dahlman, förbundsdirektör vid Oasen, håller med om att det redan i dag borde finnas fler platser för de demenssjuka. Oasen har tolv demensplatser men man jobbar med att utöka antalet till 22 platser.
Har ni kö?
– Vi löser det så att man kan hamna på en avdelning som inte är speciellt inriktad på demens.
50 nya fall per år
Cirka 50 personer på Åland får en demensdiagnos varje år. Bland de yngre, under 65 år, märks en ökning. I den gruppen uppträder fyra, fem fall per år.
– Orsaken till att demensfallen ökar är att vi är fler som blir betydligt äldre, säger Cita Nylund.
Demens har också med genetik att göra, det finns en viss ärftlighet i alzheimer. Dessutom påverkar livsstilen; motion och bra mat kan vara förebyggande.
– Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan, säger Cita Nylund.
Hon hoppas att politikerna tar ett helhetsgrepp om äldrevården och att den planerade äldreomsorgslagen skyndas på. I den vill hon ha in rätten att orosanmäla, alltså att anhöriga eller medborgare måste kunna anmäla om någon far illa.

Kerstin Österman