Ålandstidningen skrev i början av juni om de problem som drabbat Marianne och Mats Karlsson i samband med deras planerade flytt från Sverige till Föglö.
Marianne Karlsson är född på Sottunga och bodde på Åland i närmare 30 år innan hon flyttade till Sverige. Paret har en sommarstuga på Föglö. Nu när de snart går i pension vill de även bosätta sig i kommunen. De har därför köpt en bostadstomt i Hastersboda, på kilometerlångt avstånd från havet. Marianne Karlsson har även beviljats jordförvärvstillstånd för tomten.
De lade cirka 20.000 euro på att bygga en väg och ett garage samt på dragning av el och markarbeten. Men när de skulle borra efter dricksvatten kunde inget färskvatten hittats på tomten, utan endast saltvatten. Och utan tjänligt hushållsvatten beviljas inte bygglov för ett bostadshus.
Saltvattnet skulle kunna renas och användas som hushållsvatten, men det är inte tillåtet. Enligt den gällande landskapsförordningen måste borrhål med saltvatten tätas, för att inte riskera att saltvattnet kontaminerar färskt grundvatten. ÅMHM avslog därför parets anhållan om att få rena saltvattnet.
Överväger regeländring
Marianne Karlsson vände sig till landskapsregeringen och anhöll på nytt om tillstånd att få rena saltvatten från en borrbrunn och om att få använda vattnet för permanent boende.
Landskapsregeringen beslutade i går att avslå anhållan, eftersom det är ÅMHM som är prövningsmyndighet i frågan. Men landskapsregeringen skriver även att man inser att det kan uppstå fall där vattensituationen ställer till med problem på fastigheter som är i behov av enskild vattenförsörjning. Man ska därför se över behovet av en ändring av regelverket.
Beslutet av avslå anhållan fattades av finansminister Mats Perämaa som för tillfället är vikarierande miljöminister.
Hur ser tidsplanen ut för en regeländring?
– Det kan jag inte svara på. Oavsett hur angeläget och behjärtansvärt det enskilda fallet är måste vi göra en beredning utgående från ett bredare perspektiv. Det tar lite tid. Eftersom vi måste värna om våra färskvattentäkter kan vi inte ta helt lätt på det hela.
Mandatperioden närmar sig dock sitt slut och det är i praktiken omöjligt för landskapsregeringen att lämna ett förslag som hinner antas av lagtinget i september, säger Mats Perämaa. Dessutom förfaller lagförslag som inte hinner antas under mandatperioden.
– Det blir nästa lagting som kan få ta ställning till det här, säger Mats Perämaa.
Kan inte sälja
Marianne Karlsson säger att hon hoppas att deras fall får andra att tänka till innan de köper tomter.
– Vem som helst kan råka ut för det här. Man kan inte veta om man får bebygga sin tomt innan man har borrat efter vatten, säger hon.
Har ni möjlighet att behålla tomten i väntan på en lagändring?
– Det är nästa fråga. Vi fyller 67 år nu och är inga ungdomar längre när det gäller att bygga. Men vi kan lika gärna behålla tomten, för vi kommer inte att kunna sälja den. Hur vi än gör har vi gått back de här pengarna.
Paret skulle kunna bygga ett fritidshus utan vatten på tomten. Det skulle de senare kunna konvertera till ett året runtboende. Men det är inte för fritidsboende som jordförvärvstillståndet gäller.
I sin skrivelse till landskapsregeringen anhöll Marianne Karlsson därför i andra hand om att hon ska beviljas jordförvärvstillstånd för att använda tomten för fritidsboende. Detta har landskapsregeringen inte tagit ställning till ännu.
Hon säger att hon inte ens har tänkt på möjligheten att hon ska förlora jordförvärvstillståndet i och med att tomten inte längre kan använda för permanent boende. Eftersom hon har haft hembydgsrätt tidigare och bodde på Åland i närmare 30 år återfår hon hembygdsrätten när hon flyttar tillbaka till Åland.
– Men vi kan inte skriva oss på ett fritidsboende. Jag skulle kunna skriva mig hos min mamma som bor på Åland, men jag tycker att det är fel att man ska behöva göra det på det sättet, säger hon.

Anna Jakobsson