664 åländska elever i årskurserna 1–9 får någon form av stödundervisning den här höstterminen. Det framgår av Ålands statistik- och utredningsbyrås senaste sammanställning av specialundervisningen i grundskolan.664 elever är 101 elever fler än höstterminen 2016 – en ökning med 18 procent.Andelen elever med stödundervisning är fortsatt relativt jämnt fördelad mellan lågstadiet och högstadiet: 23,9 procent av lågstadieeleverna och 21,1 procent av högstadieeleverna specialundervisas i höst.Andelen pojkar som får stödundervisning är 51 procent högre än andelen flickor som får det. 27,5 procent av pojkarna i grundskolan, jämfört med 18,2 procent av flickorna i samma årskurser, erhåller i dag stödundervisning.Ny trestegsmodellPetra von Frenckell, speciallärare och biträdande rektor i Övernäs skola, säger att en del av ökningen förmodligen beror på den ändring av läroplanen som trädde i kraft höstterminen 2015.– Vi arbetar sedan dess, som man har gjort i Finland sedan 2010, med en trestegsmodell med allmänpedagogiskt stöd, specialpedagogiskt stöd och mångprofessionellt stöd.Allmänpedagogiskt stöd innebär i lågstadiet typiskt sett extra hjälp från klassläraren. Specialpedagogiskt stöd ges av en utbildad speciallärare.Mångprofessionellt stöd ges till elever som saknar förmåga för lägsta godkända vitsord enligt ordinarie läroplan.–  Vi har i dag bättre möjligheter att upptäcka elevers behov tidigare, och vårt uppdrag är att alla som behöver hjälp ska få sådan utan dröjsmål. Det syns i statistiken just nu. Vissa allmänpedagogiska insatser dokumenterades inte heller före höstterminen 2015, säger Petra von Frenckell.Högt tempo försvårar läxläsningFörbättrade möjligheter att upptäcka elevers behov av stödundervisning, liksom ett flitigare dokumenterande av insatserna, förklarar ändå inte hela ökningen.Är det synen på vilka elever som behöver stödundervisning som har ändrats? Eller har antalet stödbehövande elever växt även enligt tidigare definitioner?– Både och. Synen på vilka elever som behöver stöd har förändrats i och med att skolan har blivit bättre på att upptäcka behoven, men andelen elever som har svårigheter har också ökat.Varför har fler elever svårigheter?– Mycket hänger samman med att tempot i samhället i dag är högre än tidigare, många barn har svårt att hinna med läxläsningen. Andelen barn med psykisk ohälsa växer, liksom andelen rastlösa barn som har svårt att arbeta i större grupper. Det handlar om fler barn än dem med diagnoser.Att eleverna gör sina läxor hör till föräldrarnas ansvar. Vad kan skolan göra för att lösa ett sådant problem?– Vi eftersträvar alltid konstruktivt samarbete med föräldrarna. Men skolan måste anpassa sig efter samhällsförändringar.Vill arbeta proaktivtPetra von Frenckell säger att det är oklart om andelen stödbehövande elever nu har stabiliserats.– Idealet är att vi upptäcker behoven och erbjuder eleverna den hjälp de behöver så tidigt som möjligt, för då är mycket vunnet inte minst när de genomgår den stora omställningen från lågstadiet till högstadiet. Men jag kan inte säga att det här är någon maxnivå, varje skola måste analysera den egna situationen. Personligen är jag inte orolig över utvecklingen.I stadens skolor arbetar sedan terminsstarten två nya speciallärare.– Specialundervisningen fungerar bra, men måste hela tiden anpassas efter behoven. I Övernäs har vi också startat ett pilotprojekt med en resurslärare som hjälper elever som har svårt att arbeta i större grupper, säger Petra von Frenckell.

Robert Vickström