Klockan är kvart i tre på måndagseftermiddagen och alarmoperatör Kent Himmelroos tar emot ett samtal från någon som meddelar att det är dags att testa automatlarmet i en viss fastighet.När någon minuterna därefter ringer 112 hörs en mer ljudlig signal.– Det var unga personer som berättade för mig att de såg en minderårig person som drack energidryck. Jag sade åt dem att de kan kalla på någon vuxen i närheten, förklarar Kent Himmelroos när han har lagt på luren.Att samtal till alarmcentralen, där sex alarmoperatörer bemannar bland annat nödnummerslinjen i tre skift, inte leder till mer åtgärder än så är snarare regel än undantag.– Under ett år tar vi emot mellan 15.000 och 20.000 samtal, men antalet brand-, ambulans- och räddningsuppdrag är inte fler än 3.000. Folk ringer av alla möjliga skäl, säger räddningschefen Karl Nordlund som i dag sköter alarmmästarens uppgifter.Ringer folk för ofta av fel skäl?– Det är bättre att ringa hit en gång för mycket än en gång för lite. Men den som inte befinner sig i en nödsituation kan med fördel ringa numret 19000 i stället för 112. Även där svarar vi dygnet runt.Alarmcentralens agerande i samband med branden i Godby hotell – mer specifikt vad den arbetande operatören meddelade räddningschefen när en privatperson larmade om röklukt i Godby – blev föremål för viss debatt för ett par veckor sedan.– Jag kommenterar inte enskilda ärenden, men eftersom alarmcentralen har nämnts i tidningar och på sociala medier i samband med branden är det här ett bra tillfälle att berätta om vårt uppdrag och vår organisation. Ganska ofta blandar folk ihop oss med räddningsverket, säger Karl Nordlund.– Ibland kan man läsa att alarmcentralen har ryckt ut på uppdrag, men det stämmer alltså inte. Vårt uppdrag består i att ta emot information från den som ringer till oss, konstatera vad som har hänt, och meddela till exempel blåljusmyndigheterna om det.Organisationsmässigt lyder alarmcentralen under polisen. Missuppfattningen att organisationen skulle vara en del av räddningsverket kan bero på att organisationerna delar byggnad, eller möjligtvis på att alarmcentralen via avtal köper alarmmästarens tjänster från räddningsverket.Närmare 100 koderAlarmoperatörernas uppgifter består, enkelt uttryckt, i att översätta vad larmande personer berättar om till någon av de närmare 100 koder som det finns beslutsstöd för.Kent Himmelroos säger att han oftast vet vilken kod som gäller efter att ha ställt två till tre frågor.– Svårast är vårt jobb när den som ringer, kanske på grund av chock, inte förmår berätta någonting eller svara på våra frågor. Då gör vi allt vi kan för att hålla linjen öppen, och ringer upp på nytt om samtalet bryts.Karl Nordlund framhåller att alarmoperatörernas jobb ofta pågår längre än ett kort samtal med ett par frågor.– Om vi får veta att någon har skadat sig i Lemland kan ambulansen sätta fart dit baserat på den informationen. Ofta fortsätter ändå alarmoperatören att ställa frågor för att ta reda på till exempel om den olycksdrabbade personen har något speciellt sjukdomstillstånd.Nytt larmsystem till 2020Under 2020 planerar alarmcentralen att ta i bruk ett nytt larmsystem.– Invånarna kommer inte att märka någon skillnad när de ringer nödnumret, men våra möjligheter att agera snabbare förbättras, säger Karl Nordlund.Hur bra är alarmcentralens verksamhet jämfört med motsvarigheterna i Ålands närområden?– Väldigt bra. Alarmcentralens verksamhet är väldimensionerad, och Åland är resurstätt vad gäller såväl poliser som brandmän.

Robert Vickström