Ålandstidningen har under våren och sommaren i flera omgångar skrivit om de olika stöd som tagits fram för att hjälpa finländska och åländska företag under coronaviruspandemin. Landskapsregeringen lanserade redan i mars sitt likviditetsstöd för åländska företag och en månad senare meddelade Helsingfors att alla företag i Finland, även åländska, som till följd av coronapandemin förlorat en del av sin omsättning skulle ha rätt att ansöka om ett kostnadsstöd.
Enligt Fredrik Karlström förde man från landskapsregeringen under sommaren diskussioner med statskontoret för att försäkra sig om att stöden på inget sätt skulle komma att påverka varandra, men nu står det alltså klart att stöden krockar med varandra.
– Vi fick veta att de gjort den tolkningen den 30 september.
Gör avdrag
Statskontorets beslut innebär att ett avdrag görs i kostnadsstödet för alla åländska företag som lyft landskapets likviditetsstöd. Enligt Fredrik Karlström har 38 åländska företag sökt både likviditetsstödet och kostnadsstödet och flera har nu fått avslag eller avdrag på det senare.
– Men de finns också åländska företag som fått kostnadsstödet utbetalt vilket gör saken ännu mer oklar och ologisk.
Enligt Fredrik Karlström landar frågan i hur man tolkar lagen om temporärt kostnadsstöd. I lagen finns flera punkter som klargör när och hur avdrag i stödet ska göras.
– Det är för att stödet inte ska betalas ut till någon som redan fått något av de första stöden som togs fram i Finland. Har man till exempel redan fått restaurangstödet eller stöd från Business Finland eller kommunen så görs avdrag till olika procenter.
I den femte och avslutande punkten slås det fast att avdrag ska kunna göras även om sökanden fått andra stöd från statsbudgeten. Och det är här landskapsregeringen och Helsingfors gjort olika tolkningar.
– Landskapsregeringens likviditetsstöd kommer inte från statsbudgeten. Självstyrelsen slår fast att vi har behörighet över stöden. Det är vår sak att bedöma om vi vill satsa pengar från klumpsumman på kultur, näringsliv, sjukvård, utbildning eller något annat.
Betalar för Finland
Fredrik Karlström säger att det enligt den svenska översättningen av lagen är tydligt att landskapsregeringens stöd inte ska omfattas av den femte punkten.
– Men följer man den finskspråkiga lagtexten menar de att det ska omfattas. Vi kommer att lämna ett utlåtande om det här och det är inte första gången vi är med om att lagen kan tolkas eller betyder olika på finska eller svenska, för landskapsregeringen är det dock självklart att det är den svenskspråkiga versionen som gäller.
Just nu uppmanar han därför åländska företag som fått avslag eller avdrag på en ansökan om kostnadsstöd att överklaga beslutet med hänvisning till den svenskspråkiga lagen om temporärt kostnadsstöd för företag.
– Vi har förstås ingen möjlighet att styra över deras stöd men logiken i det här hänger inte ihop. Just nu betalar ju landskapet Åland för en del av kostnadsstödet som staten borde stå för. Det hade vi inte behövt göra om vi inte tagit fram likviditetsstödet i mars och företagen hade ändå fått samma pengar. Då hade vi kunnat använda pengarna till något annat.
Drabbats hårdare
Fredrik Karlström menar att alla företag i Finland borde behandlas på samma sätt av statskontoret och att åländska företag har drabbats hårdare av de restriktioner som den finländska staten infört sedan i våras, varför man vil kunna använda sig av självstyrelsen och klumpsumman för att kompensera.
– Det ser vi inte minst på BNP och arbetslöshetssiffrorna. Det gör det också lättare för mig att argumentera kring varför vi satsat pengar på likviditetsstödet.
Enligt uppgifter till Ålandstidningen ska företag som först sökt kostnadsstödet och sedan likviditetsstödet fått igenom båda sina ansökningar, medan företag som gjort omvänt fått avslag eller avdrag på kostnadsstödet. Men Fredrik Karlström har ännu inte hela bilden klar för sig.
– I början förstod jag att stödet skulle betalas ut men under sommaren har statskontoret gjort en utredning och den 30 september kom man fram till det här. Vissa åländska företag har fått stödet, andra inte och vissa väntar ännu på besked. Därför känner jag också att det inte är okej ur ett likabehandlingsperspektiv. Ska de som sökte likviditetsstödet först drabbas hårdare?.
Kan agera retroaktivt
Huruvida de företag som fått kostnadsstödet utbetalt i framtiden kan komma att bli tvungna att betala tillbaka pengarna kan Fredrik Karlström inte svara på.
– Om statskontoret begär tillbaka pengar vore det väldigt olyckligt och allvarligt. Men vi vet ingenting om det ännu. Det enda vi vet är att de dragit av likviditetsstödet från kostnadsstödet. Hur man agerar retroaktivt återstår att se.
Men med tanke på det beslut man nu fattat vore det väl logiskt om pengarna krävs tillbaka?
– Det är mycket som är ologiskt med det här och mycket annat som den finländska regeringen gjort det senaste halvåret och många frågor är fortfarande öppna. 

Kevin Eriksson