Det har nu gått ett år sedan det blev känt att kommerserådet Anders Wiklöf gjort en donation till hjärtforskningen vid Uppsala universitet, genom det nya Anders Wiklöf-institutet.
Sedan dess har man arbetat intensivt vid institutet, för att komma i gång med de stora projekt som man forskar om.
I den inledande processen har man, förutom att rekrytera forskare och analytiker, lagt grunden för att kunna handskas med mycket stora datamängder som dessutom innehåller känsliga personuppgifter.
– Nu är vi redo att börja använda ”big data”, med nya metoder, i våra nya servrar, säger Johan Sundström.
Söker svar i EKG:er
I ett av de största projekten utgår man från hundratusentals EKG-undersökningar som gjorts vid svenska akutmottagningar. Resultatet av ett EKG brukar se ut som ett rosa papper med streck, säger Johan Sundström.
– Men bakom det finns obegripliga digitala filer. Vi har lärt oss att läsa och förstå den elektroniska journaldatan.
Nu ska man med hjälp av artificiell intelligens (AI) se om det går att hitta livsfarliga hjärt- och kärlsjukdomar i de digitala EKG-filerna. Enligt en amerikansk studie missar nämligen akutmottagningar mellan en och fem procent av hjärtinfarkterna.
Om man med datorns hjälp kan hitta sådana farliga tillstånd kan man fånga upp de patienterna också, säger Johan Sundström. Men för att lyckas med det behöver man ”lära upp” AI:n i flera steg. Först med sådant som läkarna är säkra på att de kan se med blotta ögat på ett EKG.
– Inom ytterligare ett år borde vi ha gjort framsteg och kanske till och med ha något som vi kan publicera.
Risk på kort sikt
Andra projekt kan ge snabbare resultat. Ett av dem utgår från blodprov från personer som fått sin första hjärtinfarkt inom ett halvår efter det att blodprovet togs.
Blodproverna har analyserats för tusentals markörer.
– Vi vill hitta markörer för hjärtinfarkt på kort sikt. Vi vet att det händer kraftfulla saker i blodet som resultat av till exempel mental stress.
– Tanken är att kunna fånga det. Här är vi ganska nära ett resultat. Jag tror att vi kan berätta mer om det inom några månader bara.
Det vanliga är annars att en patient får besked om en sannolikhet för hjärtinfarkt inom fem till tio år. Då utgår man från faktorer som blodtryck, kön, ålder och rökning.
– Problemet med förutsägelser om sådant som kan hända om tio är att få personer bryr sig om den risken. Det finns en ovilja till hälsofrämjande åtgärder, säger Johan Sundström.
Om man däremot kan visa att det finns en ökad risk inom det kommande halvåret blir folk mer intresserade.
Kan sikta högre
Ett tredje mycket stort projekt handlar om att föra samman data från så många befolkningsstudier som gjorts i Sverige som möjligt. Totalt kan det handla om data från 1,5 miljoner personer.
– Då får vi statistisk kraft att hitta de ovanliga sjukdomarna.
– Det blir en fantastisk skatt, förstås. Men det kräver mycket mankraft, säger Johan Sundström om arbetet med att få tillgång till all information.
Han säger att han är oerhört tacksam över Anders Wiklöfs insats.
– Med en sådan donation kan vi spänna bågen hårdare och sikta högre. Vi vågar ta ut svängarna. Tack vare den har vi kunnat ta ett enormt utvecklingssprång.
Anna Jakobsson
anna.jakobsson@alandstidningen.ax
tel: 26 624
