Ålands hälso- och sjukvård har en budget på 89,4 miljoner 2018. Enligt prognosen efter årets tre första månader kommer man att redovisa ett underskott på 898.000 euro vid årets slut.Den enskilt största orsaken till det är högre kostnader för den externa vården, 810.000 euro. Den externa vården är drygt tio procent dyrare i år än i fjol. Dessutom räknar man att konsumtionskostnaderna blir 374.000 euro högre än budgeterat. Personalkostnaderna väntas dock minska med 286.000 euro jämfört med budget.I årets budget finns en reservation på 700.000 euro för arbetsvärdering. 2016 och 2017 var motsvarade siffror 640.000 respektive 700.000 euro. Lönerna utbetalas retroaktivt från den 1 januari 2016 när arbetsvärderingen är slutförd.Flera sjukdagar än vanligtBudgetramen för 2019 ge vid handen att ÅHS ska skära ned kostnaderna med 495.000 euro jämfört med årets budget.– Det är klart att en halv miljon är en stor utmaning, men så mycket mer än det kan jag inte säga i nuläget, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen.Klarar ni det utan att minska på personalen?– Det kan nog vara svårt, men det är för tidigt att säga vad det innebär i praktiken att leva upp till sparkravet.Just nu hålls möten med enheter och kliniker för att se hur man kan förändra verksamheten för att klara den snävare budgetramen.I budgetuppföljningen, som redovisades på ÅHS-styrelsens senaste möte, konstateras att personalens sjukdagar i mars var högre än de två föregående åren. Förändringen är 14,9 procent jämfört med mars 2017.– Det beror på att influensaperioden som i år har varit alldeles extrem. Influensan har betett sig väldigt konstigt och varit återkommande, säger Jeanette Pajunen.

Sandra Widing