En planerad försäljning värd 750.000 euro som gått i stöpet och löpande kostnader för en outhyrd fastighet.
Det anser Bio Savoy-husets ägare att landskapsregeringens agerande i ärendet har orsakat dem.
BIO SAVOY Sju av delägarna i fastigheten Nygatan 14, Per-Erik Johansson (genom Anna Johansson), Kenneth Eriksson, Solveig Eriksson, Carina Eriksson, Tom Andersson, Jennifer Johansson och Sven-Erik Johansson (genom Veronika Häggblom), skickade ett brev till Ålands landskapsregering för en dryg månad sedan. Brevet var ett svar på en förfrågan från landskapet om de närmaste planerna för fastigheten.
Av brevet framgår att delägarna är mycket kritiska till hela ärendets handläggning. De vill bland annat veta hur landskapsregeringen tänkt kompensera deras ekonomiska lidande.
Priset 750.000 euro
Delägarna beskriver i korthet händelseförloppet så här:
Våren 2006 informerade de landskapsregeringen och stadsstyrelsen om att fastigheten skulle bjudas ut till försäljning. Bägge myndigheterna meddelade att de inte hade något intresse av fastigheten.
Våren 2007 bjöds fastigheten ut till försäljning. I september 2007 hade samtliga delägare accepterat att sälja den för 750.000 euro till en budgivare.
När försäljningen skulle genomföras blev det känt att landskapet övervägde att belägga fastigheten med åtgärdsförbud. Köparen meddelade då att han inte kunde stå fast vid sitt bud.
Hotet om ett åtgärdsförbud har sedan dess omöjliggjort en försäljning. Fastighetsägarna står med en outhyrd fastighet som medför betydande kostnader för uppvärmning och underhåll.
"Vi skulle därför vara tacksamma för svar hur landskapsregeringen tänkt sig att hantera den här frågan, och på vilket sätt man tänkt ta sitt ansvar för det ekonomiska lidande som åsamkats delägarna till fastigheten Nygatan 14", avslutar de brevet.
"Har ingen grund"
Museibyråns överantikvarie Elisabeth Palamarz handlägger ärendet om ett skydd av fastigheten. Hon säger att landskapsregeringen nu inväntar svaret från Mariehamns stad (se artikel intill).
-Så fort staden svarat tas ärendet upp till plenum. Beroende på svaret beslutar landskapsregeringen hur man går vidare, säger hon.
Hon betonar att kravet från fastighetsägarna inte har lett till några beslut eller åtgärder. Men hennes egen åsikt är att eventuella krav på ekonomisk kompensation förmodligen saknar laglig grund.
-Enligt förarbetena till lagen om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse berättigar inte åtgärdsförbud till någon ersättning.
-Dessutom har varken informella eller formella beslut fattats av landskapsregeringen i fråga om ett åtgärdsförbud. Därför finns det ingen grund för att rikta klagomål, säger Elisabeth Palamarz.
Någon skriftlig korrespondens mellan fastighetsägarna och landskapsregeringen våren 2006 har inte kunnat bekräftas av landskapsregeringens ärenderegister, påpekar hon.

Ålandstidningen