I går, efter fyra dagar av förhandlingar, enades EU:s toppmöte om unionens långtidsbudget och om ett återhämtningspaket för coronadrabbade områden och branscher, rapporterar Hufvudstadsbladet. Budgeten för 2021-2027 landade på 1.075 miljarder euro.
– Det här är första gången i EU:s historia som vår budget kommer att vara kopplad till våra klimatåtaganden. Det är första gången som respekten för rättsstatsprinciperna är ett avgörande villkor för budgetutgifter och första gången som vi tillsammans förstärker våra ekonomier gentemot en kris, sade EU:s permanenta rådsordförande Charles Michel under tisdagens presskonferens, enligt Hbl.
750 miljarder
Under toppmötet beslutades om ett coronastöd på 750 miljarder euro, varav drygt hälften delas ut i bidrag till hårt coronadrabbade länder och företag och återstoden delas ut i form av lån som medlemsländerna gemensamt går i borgen för. Bidragsandelen minskade med mer än 100 miljarder euro vilket speglade Finlands målsättning för toppmötet, skriver Hufvudstadsbladet.
– Finlands krav på att det övergripande ansvaret är tydligt fastställt, twittrade statsminister Sanna Marin (SDP) strax före sju finsk tid i går morse efter att toppmötet enats.
Nettobetalare
Till återhämtningsfonden för coronakrisen bidrar Finland med 6,6 miljarder euro och får 3,2 miljarder euro tillbaka.
– Paketet (coronastödet, reds. anm.) är stort, aldrig tidigare har så här mycket pengar spenderats på EU-nivå. Vi ålänningar är med och betalar och eftersom Finland är nettobetalare och inte förhandlade sig till någon rabatt betalar vi dessutom relativt mycket, kommenterar Anton Nilsson som är Ålands förra specialmedarbetare i Europaparlamentet och nu arbetar inom kommissionen med havs- och fiskefrågor.
– Samtidigt är det extremt viktigt för oss som har små, exportberoende ekonomier att EU kommer på fötter så det är antagligen en ganska bra affär.
Han anser också att Åland bör försöka få en del av pengarna för de branscher och områden som drabbats hårt av corona med tanke på den lidande rederinäringen.
– Pengar ska dessutom gärna gå till projekt som bidrar till grön omställning så där kan finnas möjligheter.
“Tveeggat svärd”
I överenskommelsen ställs krav på att länder ska uppfylla rättsstatsprinciper och grundläggande värderingar.
– Diskussionen om att koppla pengar till rättsstatsprincipen är intressant men sätter fingret på en av utmaningarna med EU. Vi vill gärna ha inflytande över till exempel hur Ungern hanterar sin rättsstat men samtidigt vill vi absolut inte att Nederländerna ska ha inflytande över vår skogspolitik. Det är svårt att få ett EU som är helt anpassat till oss så varje maktöverföring riskerar komma med ett pris. Nu har skrivningar om att koppla rättsstaten till bidrag kommit med. Det är bra men alltså ett tveeggat svärd, menar Anton Nilsson.
Statsminister Sanna Marin är dock nöjd över skrivningen:
– Rättsstatsprincipen kopplades samman med användningen av EU-medlen. Det här är ytterst viktigt för Finland. En tredjedel av all finansiering måste användas för klimatåtgärder. Finansieringen för forskning växer med en fjärdedel. Det här är en hållbar väg framåt, twittrade hon.
Nu ska EU-parlamentet godkänna långtidsbudgeten och coronastödet och EU-kommissionen ta fram förslag på åtgärder som tryggar budgeten och coronastödet mot missbruk.
Jorunn Lavonius
