Principen för det rederistöd som regeringen nu överlämnat till riksdagen är att det ska täcka förluster i trafiken på specifika linjer. Det är därmed ett direkt stöd, inte en statsgaranti, och är en fortsättning på det stöd som hittills betalats ut av Försörjningsberedskapscentralen.
– Har man en linje som går med vinst är man inte berättigad för den, men stödet ska göra att man går break-even eller får en viss avkastning, säger riksdagsledamot Mats Löfström.
Han är kontakt med flera rederier på daglig basis.
– Det här är jättevälkommet för rederierna. De har verkligen efterlyst det.
Täcka behovet
Att stödet, som uppgår till 24,7 miljoner euro, godkänns i riksdagen de närmaste dagarna tar han för givet eftersom hela regeringen står bakom förslaget. Hans förhoppning är nu att stödet faktiskt träder i kraft från och med den 19 juni, dagen efter det nuvarande stödet tar slut.
– Även om det godkänns senare än så hoppas jag ändå att det ska kunna betalas ut retroaktivt, säger han.
Mats Löfströms förhoppning är att stödet ska vara tillräckligt för att hålla rederierna på fötter och upprätthålla trafiken. Han konstaterar att det har skett en viss förbättring i färjornas möjligheter att ta passagerare, och att mindre summor än man tidigare trott därför behövs för att hålla dem ekonomiskt flytande.
– Det är större summor som har bollats tidigare, men ministeriet har gjort bedömningen att det här stödet ska täcka behovet. Men det är klart, att om det inte räcker så måste man se över det på nytt.
Mindre summor
Till skillnad från det nuvarande stödet till rederierna ska även lastrederier kunna söka det stöd som nu lämnats till riksdagen. Enligt Mats Löfström handlar det om mindre summor än till passagerarfartygen.
– Summorna blir sannolikt mindre eftersom passagerarfartygen har lidit den största skadan av coronaviruset. Men har de lidit förluster kan de också få stödet.

Henrik Herlin