Det konservativa partiet Tories, med Boris Johnson i spetsen, vann förra torsdagen en storseger i det brittiska parlamentsvalet. Segern var den största sedan Thatchers skrällvinst 1987. Men valet är mer än en stor vinst för de konservativa.
Det står genom Tories vinst nu klart att brexit kommer att genomföras den 31 januari 2020. Det står även klart att socialdemokratiska Labour nu är ett parti i spillror och valet sätter återigen igång självständighetstankarna i Skottland. Ett Skottland där det ledande partiet Scotland National Party (SNP) nu och även innan valet klart deklarerat att de inte kommer att tolerera fem år med Boris Johnson vid makten. En självständighetsomröstning i Skottland är således att vänta. Hur påverkar då allt detta Åland?
Det snabba och enkla svaret skulle vara att brexit inte påverkar Åland. Det är dock en sanning med modifikation. För det första påverkar det givetvis alla de åländska företag som bedriver handel med Storbritannien. De är inte många, men det ger en effekt på det åländska näringslivet.
Vidare påverkar det givetvis alla ålänningar som bor i Storbritannien och även de britter som bor på Åland. Hur detta påverkar oss i realiteten är dock svårt att sia om i detta läge, men det stannar inte med detta.
Den åländska handeln sker till stora delar med våra närregioner, det vill säga Sverige och Finland. Sveriges handel med Storbritannien är i sin tur betydande. Det gör att de indirekta effekterna av att handeln mellan Sverige och Storbritannien nu möter utmaningar kan komma att påverka Åland.
Brexit kan även få andra implikationer på det åländska samhället. Inte minst när det kommer till skatteundantaget. Som Ålandstidningen rapporterade i lördagens tidning har EU ett stort intresse av att övervaka skattegränser eftersom mervärdesskatterna är en av de statliga inkomster som ligger till grund för medlemsstaternas medlemsavgifter till EU. Därför bör Åland, som landshövding Peter Lindbäck poängterade i lördagens tidning, noggrant följa utvecklingen av hur skattegränsen mellan Nordirland och Irland utvecklas.
Om det är så att vi ser att parterna lättar på regelverket mellan Nordirland och Irland, det vill säga hela EU, så finns ingen orsak att Åland ska ha så rigorös skattegräns. Detta eftersom beslutet blir prejudicerande. Åland kan i så fall få en lättare skattegränshantering tack vare brexit. Men detta är än så länge givetvis helt skrivet i stjärnorna.
Slutligen återstår frågan om en EU-parlamentsplats för Åland. I och med att brexit nu är ett faktum kommer fördelningen av EU-parlamentsplatserna återigen bli aktuell. Åland har rätt till en plats. Åland ska ha en plats i EU-parlamentet. Det är i enlighet med vad som överenskommits tidigare med Finland och det är dessutom vår folkrättsliga rätt att erhålla kompensation genom en plats i parlamentet. Detta då lagstiftningsbehörighet överförts från lagtinget till EU-parlamentet.
Minoriteter runt om i Europa har liknande möjligheter och det finns ingen orsak till att inte Åland skulle få det. Det går till och med hitta liknande regioner i Europa, som Deutschsprachige Gemeinschaft Belgiens, som fått sin EU-parlamentsplats. Åland har således stora möjligheter på att visa på lösningar som fungerar.
Men innan vi är i mål kommer det att krävas många och långa diskussioner i Helsingfors och att den finländska regeringen återigen påminns om de förpliktelser Finland åtagit sig i och med att Finland en gång erbjöd Åland autonomi. Det gäller därför nu för landskapsregeringen att smida medan järnet är varmt. Inte vänta till februari eller mars utan omgående ta upp diskussionen om en åländsk EU-parlamentsplats med den finländska regeringen.

Daniel Dahlén